Very short Kodak moment...

Det har varit klent med inlägg på sistone av den enkla anledningen att vi, (och då i synnerhet modern) har känt oss ungefär som Tedde ser ut på bilden ovan, de senaste veckorna. Eftersom jag lovade redan i våras att dra ner på inlägg som handlar om hur många gånger man kan snyta sig innan nästan ramlar av, hur många nyanser av gulgrönt som snor kan produceras i, hur alvedonstinn och hes man kan vara och fortfarande tro att man är oumbärlig på jobbet o.s.v. så har ni fått vänta.

Efter en småtung vecka så är vi då äntligen framme vid FREDAG!!! Ett ord som framkallar nästan lika våta drömmar som ordet SÖMN gör hos en småbarnsförälder (Johanna/Kim?). Jag kommer hemcyklade och möts av att barnen sitter som ljus i soffan djupt försjunkna i någon film, tror dock inte att de var vattenkammade men det kändes så. Mr M står vid spisen i full färd med laga potatisgratäng, kalvkött och kantareller. Han har även smygsmuttat på bag in boxen i sann hemmafruanda och börjat spela romantiska låtar från sent 90-tal (d.v.s. när vi träffades enligt den sanna versionen...). Själv laddar jag snabbt med en halvliters latte, lite (nåja), choklad och tar tillfället i akt att promota för att jag borde få klicka hem en dyr klänning. Ja, ni fattar Kodak moment, (jag tror att man ska särskriva på engelska).

Fråga mig inte hur det går till men just då lyckas jag givetvis stöta till en nyöppnad, mycket kolsyrestinn colaflaska och därmed var det liksom the end för the Kodak moment, om vi ska svänga oss med lite svengelska. För kännedom har vi nu cola bl.a. UNDER den där skyddsplasten som diskmaskinen står på.

Ja, men trevlig helg då!