Finns det något som vi är duktiga på i vår släkt så är det att äta. Saken blir inte bättre av att norra europas bästa "kockar" råkar ingå i sällskapet. För skojs skull så brukar vi köra en invägning när vi kommer och en, inte fullt lika rolig, utvägning när vi åker hem igen...På påskbordet fanns alla läckerheter man kan tänka sig. Jag glömde fota den varma maten, där Johanna och Kim på något mirakulöst sätt hade lyckats bräcka mormors köttbullar i "litenhet". Mormor som är känd för sina extremt små och ruskigt goda köttbullar, rullade med en precision som skulle få en hjärnkirurg att verka klumpig, replikerade med att:- Är de mindre än mina så är de FÖR små! 
Drömrulltårtan
80-talspäronen
Marängtårtan med hemgjord daimglass
Stubben! Kommentar överflödig...
Mormor har nog sällan eller aldrig fällt en så klockren kommentar tidigare - och ju mer jag tänker på det gissar jag att hon har rätt!
SvaraRaderaFina bilder, saknar bara en på gillestugenglasen!
Kram från den gemensamma mostern i Stockholm.
PS. Hälsa din yngsta att jag nu är inne på min andra sjukskrivningsvecka efter min tjyvade puss. DS
K
Det blir väl med köttbullarna som med fruktsalladen, ngt sådant förtroende lär man ju aldrig få igen. Men har man inte heller filéat apelsinerna så kanske man får skylla sig själv.
SvaraRaderajohanna