Midvinternattens köld är hård...

 Burr och hej på er! Det tycks tyvärr bli allt glesare mellan inläggen. Tiden räcker helt enkelt inte till så här i betygssättnings, omdömesskrivar, förkylnings, magsjuke, julfest och luciatider.

Förra helgen tillbringade supertrion hemma hos världens bästa vice mormor och morfar. De kom traditionsenligt hem med ett superfint pepparkakshus och diverse goda kakor.

Tack för att ni finns och för att ni är så underbara mot våra barn!

Mamman och pappan fick lite välbehövlig vuxentid i hufvudstaden och hann även träffa allra goaste Ebbot och stora delar av syskon och kusinskaran.

 I morse så var det då dags för Lunis luciafirande. Jag hade lite halvhjärtat kastat ett getöga på förra årets lusseoutfit och konstaterat att det får funka även i år. Lite väl sent kom jag på att det var utomhuslucia som gällde. Tack och lov var det inte bara Luna som såg ut som en stoppad korv utan stora delar av tåget såg tämligen proppmätta ut, men ack så söta och duktiga.

Det där med proppmätt togs till lite högre höjder när det nu ikväll var dags för Teddes lussetåg. Pepparkaksdräkten som skar in i baken ganska redigt redan förra året, fick visa prov på hållfasthet när den skulle på utanpå overallen. Stackars Tedde tittade sig lite besvärat i spegeln, medan Magnus och jag snabbt och kanske lite väl energiskt, försökte övertyga honom om att han såg STARK ut!

The Gingerbreadman liksom...

Luciatåget var givetvis bedårande och Tedde sjöng ut som aldrig förr. Kan det ha varit det nya bukstödet kanske?

Selma har haft både julfest och luciatåg. Dessvärre finns inga bilder. Stackarn blev svimfärdig och fick avbryta...Men jag tror inte att ett öga var torrt i Torsångskyrka och Sessan gjorde i vanlig ordning en strålande insats fram tills att kraften tog slut.